Pinsamt
Den här arbetsdagen blev inte riktigt som jag tänkt mig.
Det är för mycket nu. För mycket negativt & för mycket ansvar.
Från att aldrig behövt ta något ansvar till det jag har fått för
mig att jag har nu blev bara för mycket.
Jag mår mycket dåligt över pappa. Mycket dåligt över min syster.
Mycket dåligt över att min klippa ska flytta. Mycket dåligt över att
jag inte pallar att göra det som förväntas av mig.
Det är så mycket nu att det snurrar. Mår illa som fan.
Känns som hjärnan vänt på sig. Jag känner mig så jävulskt hjälplös.
Folk runt omkring mig mår skit & jag känner att jag inte orkar hjälpa.
Jag är fylld av alla känslor man kan komma på.
Hur som hellst så lånade jag basen ett tag och försökte få fram
det som jag inte visste vad jag skulle säga.
Satt där och försökte hålla mig... Gick INTE!
Det slutade iallafall med att jag fick gå hem.
Ska få tag på Eva från terapin och sen kanske även bli sjukskriven ett tag?
Ett stort stopp är vad jag känner nu.. STOPP STOPP STOPP!!!!
Nu efter mitt lilla psyk utbrott lär ju inte jag ha någon chans att
få stanna där iallafall.. Fast det hade jag nog inte endå.
Jobb imorgon? Vet inte. Det känns som jag borde lyssna på mig
själv just nu.
Inte kännt såhär sen i sommras... Då blev jag sjukskriven...
Och nu känns det som det inte kommer vara lika svårt att
få läkarn att fatta hur det ligger till.
En cigg nu, sen i säng och blöta ner kudden.
Kommentarer
Trackback
