Till fru Svensson

Ett porthus av fördomar,
Stämplat i min panna.
sammhällets moral 
som är byggt på nått helt annat.
Gör mej förbannad,
en en tid utan mening,
herr och fru svensson med förut fattad mening.
jag vet vem jag var,
men jag känner mej själv nu,
titta mej i ögonen sanningen kommer fram till slut.
vad fan vet ni om oss?
hur fan tänker ni?
har ni sätt våran uppväxt?
våra liv?
Ni rullar ut den röda mattan framför era fötter,
slänger en blick,
jag vet hur ni tänker.

Ni kollar på mej som jag våre något rovdjur.
Tänkt dej för dej själv(vad),
sån där ska låsas in i bur.

vem är du,som spottar oss i våra ansikten?
vem är du,utan stolthet och realism?
vem är du,som inte känner oss va?
vem är du,människan utan respekt nu!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0