Ångest
Satt vaken ensam imorse medans Jonathan & Jonas sussade på.
(sover fortfarande inte bra. Cirkus tre timmar)
Har fått en känsla som jag inte kan få bort.
Det känns som att slutet är nära på något sätt.
Att jag är inne på sista sucken..
Både mitt psyke och kroppen är helt slut.
Satt och tänkte igenom mitt liv och hur jag tycker och tänker
om döden och jag kom fram till att jag har levt ett liv med
så mycket shit att jag mer än gärna skulle vilja dra den sista sucken.
Det känns som att jag upplevt smärta och lycka för en livstid.
Det är inte ofta jag är såhär trött, men nu känns det som att
hela maskineriet bara vill lägga ner.
Jag vill absolut inte dö men jag vill inte leva med mig själv, fattar du?
Var över och matade Doris igår och fick se hur lite Maria har
kvar i sin lägenhet. Det slog mig att en av mina tryggheter ska flytta
långt bort och jag grät som en bäbis..
Hur kan man känna sig så ensam när man inte är det?
Jonathan är min klippa och utan han hade jag nog inte suttit här tuggandes
på en rå vitlöksklyfta iklädd i ny tröja för 50:-..!!!
Har tappat kontakten med dom flesta, inte orken till att prata eller
lyssna. Igentligen vill jag bara sitta i ett mörkt rum all by my self &
tänka igenom vad fan som händer och vad jag behöver göra för att
jag ska känna mig som vanligt igen.
Jobbet känns skit, orkar inte ge 100%.
Funderar på om jag ska säga upp mig och satsa fullt på att
hitta tillbaka till mig själv? Men som vanligt går pengar före hälsan!
Det är fan tungt nu. Jävligt tungt! Men om det är något viktigt så
tveka inte att höra av er, finns här fast jag kanske inte visar det helhjärtat!
Ta hand om er!!! ♥
Kommentarer
Postat av: Line
hjärta dig vännen <3
Trackback
